Getnö Fornminnen: På Getnö har det bott människor sedan stenålderstiden, under järn och bronsåldern, under vikingatid och medeltid till modern tid.
De äldsta bevarade skrivna dokumenten, som rör Getnö är daterade år 1320. Bilden här är domareringen på Getnö.
Läs mer >>

Ekenäset: Natur och kulturstug i stenåldersmiljö. De älsta fynden är ca 7-8000 år gamla. Fynd som tyder på att boplatser funnits har gjorts vid utgrävningar på Ekenäset.

  Läs mer>>

Minnesmärken från stenåldern Enligt uppgift lär det finnas åtminstone 13 hällkistor inom Älmeboda socknen, men det har varit svårt att lokaliser dem och inte någon som jag stött på är särskilt välbevarad. Dock strax öster om Yxnanäs finns ett gravröse med tydligt uppresta stenar som väggar i själva gravkammaren. Men röset är helt igenvuxet av sly och hallonris och det är därför svårt att se graven i sin helhet. Läs mer>>

Bredebäckshult: Ett område med flera gravrösen och resta stenar, en del raserade och plundrade. Tre gravar från järnåldern finns ett 25-tal meter åt norr. Följ den mindre vägen, efter omkring 100 meter ligger ett gravrös med en väl bibehållen hällkista. Fortsätt vägen cirka 200 meter, tag stigen till vänster, där kommer man till 2 gravrösen och flera resta stenar.

Flåboda domarring:  Domarring är en rund eller avlång stensättning med ca 6 - 10 m i diameter och bestående av lagda eller stående stenar, oftast 9 - 12 st. Domarringar förekommer endast i Norden och i Sverige endast i Götaland. Nyare undersökningar visar att de i regel utgör gravminnesmärken, men de kan även ha använts som offer och tingsplatser, varför benämningen domarring ej är så missvisande.

Vieboda: För forntidens människor var Ronnebyån en viktig farled in i sydöstra Värend. Fornlämningsmiljön i byn Vieboda ger en bild av sambandet mellan den förhistoriska farleden och gravlämningarnas läge. Här ligger flera stora rösen av bronsålderskaraktär.
Där finns ett litet område avsett för tält och ett par grillplatser. Dessutom kan man övernatta i "härbärget".
Läs mer >>

Klostergrottan Ett intressant minnesmärke från äldsta tider är Klostergrottan i Flishult. Grottan utgör en naturlig bildning i urberget genom att att stort klippblock förefaller har pressats ut ur en klippvägg och lämnat efter sig ett stort hålrum med ett utskjutande tak.
Läs mer>>

Borgarna på Bos holme, Kungsholmen och Hönshylte skans i Norraryd:
  De uppfördes förmodligen för att skydda förbindelsevägen mellan Värend och Skåne men också för att uppföraren ville visa sin makt och rikedom.
Läs mer>>

Blodberget:  Gravfältet Blodberget härrör från yngre järnåldern, 500 eKr - 1050 eKr. och är beläget på en höjd invid sjön Åsnen. Intill ligger den s k. Blodviken. Ett stort slag stod enligt Rudebeck på denna plats och efter slaget skall den segrande hären ha tvättat av sig blodet i denna vik. 
Läs mer>>

Bronsåldersröset: Ligger strax norr om Väckelsång, vid väg 30 på dess östra sida. Röset är väl synligt ifrån vägen. De stora rösena anses vara verk av en social överklass med omfattande handelskontakter. 
Läs mer>>

Järnåldersgravfältet Kullarna: Gravfält från yngre järnåldern (500 - 1050 e Kr). Gravarna utgörs under denna tid framförallt av högar och runda stensättningar. De senare är oftast övertorvade. Särskilt under periodens yngsta del förekommer även andra gravtyper, rektangulära och skeppsformiga stensättningar samt treuddar, gravar med tresidig form och insvängda sidor.

Bronsåldersröse: För omkring 3500 år sedan, 1500 f.Kr. började gravrösen, storhögar, resas över de döda i många regioner, bl.a. i det inre av södra Småland. Det var monumentala gravar, minnesmärken över inflytelserika familjer. De placerades så att de kunde ses över långa avstånd.

Inglinge Hög:  är 36 m i diameter och 6 m på höjden. Den är odaterad men anses härröra från folkvandringstid. Högen ligger i ett gravfält från järnåldern som består av ca: 130 anläggningar. Själva Inglinge Hög,  och den lite mindre högen varifrån bilden är tagen, uppfördes någon gång under mitten av första årtusendet e. Kr.