"Vargplågan" i Småland kulminerade åren 1810- 1850. Då fångades och dödades många vargar på olika sätt. De s.k. vargskallen, vargen drevs mot strutformade nät och avvlivades på olika sätt när den nått botten på struten, är väl de mest omtalade, fast fångandet av ungar i lyorna var de mest framgångsrika. Det var då det utfärdades påbud om anläggandet av varggropar i varje socken. Målsättningen var att utrota vargen. Den sista kullen vargungar i Kronobergs län fångades i Horkoneryd, en dryg mil härifrån år 1815 då 6 ungar fångades. Numera förekommer det endast enstaka vargar, vanligen hannar, i sitt sök efter brunstiga honor.

Fångst i gropar tillgick så att i gropens mitt placerades en träpåle, som räckte ca en halvmeter över gropens överkant. Gropen täcktes över med smala raftar, företrädesvis av hassel. Det hela"risades med kvistar och halmboss. Vid stolpen bands en anka, gås eller höna fast. Ankans skrik skulle locka vargen. När denne skulle fångas föll den igenom det förrädiska "däcket" och blev fångad i gropen, som ofta var försedd med uppåtriktade spetsiga pålar i botten. Endast ett fåtal vargar uppges fångade på detta sätt. Metoden var mer effektiv för rävfångst.

Fångstgropar är lagligen skyddade som fornminne.

Denna skylt ser ni vid vägen. Följ sedan de vita markeringarna på träd och stenar så kommer ni fram till varggropen.

Vill ni veta exakt var Varggropen ligger klicka här och sök efter beteckningen E87

Uppdaterad 2003-04-07