|
8.
Hönshyltefjordens
Natur och Kulturstig.

Norr om Brändeborgs
by.
Du står i gränsen mellan ett öppet
landskap och skogsmark. Det som idag utgöres av skogsmark, var för
50-100 år sedan också ett öppet landskap.
Stengärdesgårdar och stenrösen
vittnar om detta. De vittnar också om den odlarflit som under 1850-talet
och in på 1900-talet rådde i våra bygder. Den innebar också, att
backstugor och torp började uppföras ute i skogen, många gånger långt
från tidigare bebyggelse.
För att få uppföra ett torp och
att få odla mark kring detta, ålades man genom kontrakt att utföra
dagsverken, utan ersättning från markägaren. Detta då som en form av
arrende.
Den sten som kunde brytas upp användes
för uppförande av stengärdesgårdar, som då i regel omgärdade en åker,
en betesmark, en äng, eller var gräns emot grannens mark. Fanns mycket
sten lade man en del i sk. rösen. Marken användes sedan som åker eller
äng. Ängen slogs med lie, gräset torkades och bärgades för att bli
vinterfoder till djuren. På åkern odlades råg, rovor, potatis, kanhända
lin och annat som behövdes för hushållet och familjens överlevnad.
Efter emigrationen och inflyttningen
till städer och tätorter avtog brukandet av åker och äng. En
utveckling som fortgår. De kvarboende sökte arbete i tätorterna. Den dåliga
lönsamheten med jordbruk och små steniga åkrar gjorde att mycket av
jordbruket lades ner. Djuren slutade därmed att beta ängar och
hagmarker. Stora arealer inneslöts i skogens gröna tröja. Skogen hade
åter tagit marken i besittning.
Utvecklingen fortsätter, nu i allt
högre tempo. Frågan är, hur det skall gå med det kvarvarande öppna
landskapet. Nu när djuren slutar beta och ingen plog vänder jorden för
nya skördar.
Tätortsbefolkningen och turister,
som under vackra sommardagar, från bilen beskådar vackra vyer i vår
natur, tänker nog sällan på vad som ligger bakom i form av hårt arbete
och slit och varför det idag ser ut som det gör. Alla vill nog ha kvar
det vackra öppna landskapet. Alla måste då också känna ansvar för
att möjligheter gives till att skapa dess fortlevnad.
Du besökare! Med detta i
tankarna, ha en skön fortsatt färd genom det ”Öppna landskapet”.

|