5.

Hönshyltefjordens Natur och Kulturstig.

Brorsmåla by.

Vi har kommit till Brorsmåla by. Vi möter en landskapsbild som ej ändrats mycket under senare årtionden. En under senare år utförd vägomläggning är det som något ändrar på utseendet. 

Brorsmåla har som många andra byar i vår socken dock förändrats de senaste 100 åren. 

Då det gäller innevånareantalet har det hela tiden varit minskning, man undrar hur länge till. I byn Brorsmåla finns idag två lantbrukare, som förutom den egna fastigheten, även brukar grannfastigheter. Vidare finns en året runt boende familj i byn.

För 100 år sedan fanns det 9 gårdar, 11 torp och 8 backstugor i byn. År 1880 hade byn 154 personer. I dag finns ett 10-tal.

Gårdarna ligger utmed gamla vägsträckningen, samlade i en bybildning. Det öppna landskapet är en mosaik av små åkerholmar, med spår av sk terrassjordbruk. En del åkrar är stenröjda, andra täckta av block. Lägre liggande marker är idag ängs- och betesmark.

Åker och äng brukas idag som det gjorts i många årtionde förut. Brukarna slår ängarna med lie. Ännu användes självbindaren för att skörda havren. I anslutning till gårdar och ängar hamlas ask och lind, såsom man alltid gjort. Tack vare brukarnas stora intresse för sin by, kan man genom dess skötsel, se hur det var förr, med dåtida brukningsmetoder ännu i bruk. Jordbrukets skötsel i byn präglas av hänsyn till såväl natur som miljö. En av brukarna erhöll för något år sedan Tingsryds kommuns Kulturmiljöpris som belöning. 

Byn ligger inom ett stråk, där berggrunden utgöres av svart diabas, sk svart granit. 

Norr och öster om byn finns rester från stenbrott, där man i slutet av 1800-talet och in på 1900-talet utvann prydnadssten t.ex. till gravvårdar.