4.

Hönshyltefjordens Natur och Kulturstig.

I dag skogsmark. Hur har dess utveckling varit?

På 1600-1700-talet var lövskog det som utgjorde större delen av vårt skogsbestånd. Lite inblandning förekom av tall, medan gran ej förekom. I våra bygder var det boken som, i synnerhet utmed sjösystemen, var förhärskande. 

Under 1600-talet förekom en storskalig bränning av pottaska, som efterfrågades främst som tvättmedel vid de stora nederländska klädesfabrikerna, men även som viktig råvara vid glasframställning. Pottaskebränning var en starkt skogsskövlande verksamhet och medförde en hård skattning av de stora lövskogsbestånden.

Då lövskogen avverkats, to man marken i användning för odling. Sedan potatisen blivit allmän odlades denna i stor omfattning. Den gav sedan underlag för uppförande av brännerier och potatismjölstillverkning 

Redan under 1600-talet var sågade och skrädda trävaror, som plank, bräder och sparrar, samt träkol viktiga produkter för bönderna. En viktig export var också skeppsmaster och ekplank till skeppsvarvet i Bodekull eller Karlshamn, som i dag är namnet på staden. En intressant notering är att det som gjorde denna export möjlig, var att den sk Holländarevägen från 1640-talet gjorts farbar med ox- och hästfordon. Det är att observera att en mängd varor, förutom järnprodukter, fraktades denna väg. 

Skogen vi ser omkring oss här i dag utgörs till stor del av gran. Det är först under de senaste 150-200 åren som granen ifrån norr invandrat till våra bygder. Den gran vi ser här är troligen sådd med frön direkt på platsen. I övrigt är granen planterad.